Är det något jag inte fixar så är det nya kontakter som tjatar om en fika, när tjatat fortsätter fast man bett dom att avvakta med den tanken och att man meddelar när man kan/vill göra detta.

Jag fick en varnings signal då en kille inte gav sig, kände mig pressad pga hans ensamhet och lidandet av sin ensamhet.

Sen när blev detta mitt problem, mitt ansvar...o.s.v???

Alltså fullast allvar...skaffa dig ett liv för fan!!!!

Tvinga inte mig att skaffa det åt dig...

Jag kläckte ej ur mig det på det viset, men finförklarade en del...sen tog jag bort honom som kontakt och blockade honom.

Jag bad honom att avvakta, jag bad honom att låta mig få meddela när jag kan och ändå gav han sig inte. För han lever ett ensamt lidande liv...

När jag försökte förklara för honom fick jag bara mothugg om att jag har ju mina barn hos mig och blä blä blä...

Jag hoppas han finner denna någon som kan fylla hans ensamhet, då han inte ens tycks ha några vänner att umgås med...vilket får en att undra vad han är för en.

Barn har han...så hur kan han känna sig så ensam????

En vuxen människa...inga vänner?????

Hmm...

Efter 10 år kunde han äntligen kläcka ur sig ett "Hej!" till sin dotter efter att ha mött henne tusentals gånger ute i samhället. WOW...

Undra om han fortsätter med det?

Undra om han gör det då hans senaste kvinna som han också har barn ihop med finns i hans närvaro när dom möts ute igen?

Eller var det bara för att våran dotter tittade på honom och han kände sig tvingad att hälsa på henne?

Ja du...man vet ju aldrig när det gäller honom!!!

Men får väl ge honom tummen upp för att han lyckats kläcka ur sig en hälsning till henne efter 10 år...vilket framsteg som far!!!

Vad får henne att tro att bara för att dom har det uselt ställt ekonomiskt just nu, skulle jag ge dom något av min mat när jag själv tvivlar på att jag kommer att fixa det fram tills vi får pengar nästa gång???

Skulle jag ge dom och utsätta mina barn för svält i några dagar...när jag vet till 100% att dom lär inte få tag i några pengar innan jag får pengar??

Jag själv utsätter mig för nästan svält bara för att mina barn skall ha tills jag får pengar...medans dom är ute och kör bil dagligen bara för att mannen i hemmet inte klarar av att hålla sig hemma någon dag.

Jag är så trött på deras tiggande, samma visa varje månad...

Dom gjorde ett målarjobb för någon, när lönen kom...istället för att täcka matkostnaderna den månaden köpte dom ny material till nästa jobb dom skall göra, men inte fått besked om när det skall göras. 2 månader har gått, nu fick dom beskedet att den 18:e skall dom börja och dom får pengar till material då.

Alltså ärligt talat, tigga av en ensamstående 2-barnsmamma som är arbetslös kan dom göra...köpa material till ett jobb dom ej fått besked om kan dom göra...ta maten ifrån mina barn medans dom är ute och kör bil dagligen tycker dom att dom kan göra. WOW...

Mitt kaffe är slut, jag som är så beroende av kaffe...så jag är lite sticksig då jag inget kaffe fick i mig på morgonen och att höra henne tigga lite kaffe, havregrynsgröt och visar mig med sin hand hur mycket lite dom behöver äta av det...gjorde mig förbannad. Jag har ju bara lite havregryn kvar...mina barn behöver det.

Jag kunde ej låta bli att fråga, har ni inga vänner ni kan låna av...en hade dom och hon kunde inte låna dom nått. Har ni inte fler vänner??? Nej det hade dom inte och jag vet varför.

Antingen har dom lånat och ej betalt tillbaka eller så har mannen i hemmet kläckt ur sig något idiotiskt, sen nekat till att någonsin gjort något fel mot personen eller sagt något ont till personen. Han glömmer vad han säger och kläcker ur sig mot folk...sen tycker han att alla är elaka mot honom och han som är så snäll förstår inte varför folk beter sig så illa mot honom.

74 år gammal och har inga kontakter alls...för ingen vill veta av honom längre.

Hans kvinna ljuger konstant och samma där nekar hon till allt hon en gång sagt, vrider och vänder konstant på saker och ting. Dom är som gjorda för varandra.

Men jag vägrar ta maten ifrån mina barn för deras skull...den dagen det absolut krisar här hemma kommer jag försöka be om ett lån av någon. Mina vänner vet att den dagen jag sagt jag kommer att betala tillbaka, den dagen har dom alltid fått tillbaka pengarna.

Jag har ingen bil att köra med, men då jag hade en så körde jag inte då jag inte hade råd till det...kvittar hur jävla trist det kändes att hålla sig hemma o.s.v

Jag blir inte klok på hur dessa två människor tänker, men jag vägrar låta mina barn svälta pga dom. Att jag själv är lidande ekonomiskt just nu, det är en smäll jag får ta...jag är en vuxen människa.

Men ta för fan inte maten ifrån mina barn bara för att ni inte kan hålla ordentlig koll på det ni själv sysslar med angående era egna pengar!!!!

Satt på min balkong och tog en cigg, såg något i en hörna som jag ogillar skarpt...spindlar...och då talar vi inte om lite spindlar, men däremot små spindlar.

För första gången i mitt liv såg jag baby-sprindlar, som antagligen under natten lämnat skyddet som man oftast har sett under livets gång.

Dessa små mini-spindlar lämnar snart sitt bo och flyger ut i den stora världen...precis som dom flesta studenterna som nu tagit examen. Dom skall ut i vuxenlivet om dom inte planerat att studera vidare efter sommaren.

Va ute en runda, handlade cigg...träffade på en gammal bekant och pratade lite.

Vi festade en hel del ihop förr, har jobbat tillsammans på hemtjänsten då jag va timanställd där och nu för tiden möter vi varandra på Gågatan i samhället.

Han jobbar inte kvar på samma ställe, men inom samma yrke...själv är jag arbetslös, men oönskar gå tillbaka till det yrket.

Det finns dom som är skapta för det yrket, jag tillhör inte dom...utan tidigare tog jag jobbet bara för att ha nått att göra och ville få ihop nya stämpeldagar.

Men då jag fick ett heltidsjobb som fastighetsskötare släppte jag hemtjänsten, då jag har 2 barn 100% själv så ansåg jag att jag inte kunde ha båda jobben.

Nu fick jag veta att min dotters pappa jobbar där jag jobbade innan...HAN...PÅ HEMTJÄNSTEN?????? *ASG*

Inget ont mot yrket, ser verkligen upp till alla dom som satsar på att ta hand om dom gamla...men jag kan inte se honom inom det yrket och det hela går emot hans personlighet. Jag kan inte se han byta blöja och tvätta rent dom gamla, lyfta dom försiktigt eller bita ihop om en gamling river honom i ansiktet medans han duschar den...o.s.v.

Låt mig säga såhär, om jag hade haft mina föräldrar där...så hade jag utan tvekan sagt ifrån om att jag inte vill veta av att han sköter dom. För jag vet att det är en människa man inte kan lita på...

Mina föräldrar hade fått tuppjuck om han hade skött dom, speciellt min far...som inte är den som är den...han säger precis vad han tycker och tänker...kvittar vem personen är.

Jag kan se honom framför mig när han måste byta blöja på en människa som bajsat ner sig helt...*ASG*

Nåväl, må han trivas där...vilket jag tvivlar stakt på att han gör. Men det finns säkert en anledning till att han av alla människor jobbar där...men glad är jag att mina föräldrar eller någon från min släkt inte finns där.

Tack o lov känner jag mig inte lika seg som jag gjorde igår.

Igår fick jag inget gjort...kände bara trötthet i hela kroppen och tog det lugnt.

Ett telefonsamtal gjorde mig glad, jag fick rätt angående mötet som var för inte så länge sedan. Ett erkännande kom fram om att dom hade gjort fel...  

Idag skall jag få en del gjort här hemma, lika bra att ta chansen när man har den.

Skall bara få i mig lite mer kaffe först...

Lillan och jag gick ut för att samla lite mat till fjärilarna hon fått med hem från skolan, än så länge är det bara små, små, små, små mini larver som lämnat sitt lilla bo...den dagen hon fick hem det hade hon lite mat med sig till dom.

Men idag var vi tvungna att samla in lite nytt och i en stad som vi bor i är det inte så lätt att hitta det. Finns mest vid stranden, brännässlor och tistel.

Efter att ha varit ute en timme har vi äntligen kommit hem och hon lägger nu ner liten bit av varje till dom.