Är det något jag inte fixar så är det nya kontakter som tjatar om en fika, när tjatat fortsätter fast man bett dom att avvakta med den tanken och att man meddelar när man kan/vill göra detta.

Jag fick en varnings signal då en kille inte gav sig, kände mig pressad pga hans ensamhet och lidandet av sin ensamhet.

Sen när blev detta mitt problem, mitt ansvar...o.s.v???

Alltså fullast allvar...skaffa dig ett liv för fan!!!!

Tvinga inte mig att skaffa det åt dig...

Jag kläckte ej ur mig det på det viset, men finförklarade en del...sen tog jag bort honom som kontakt och blockade honom.

Jag bad honom att avvakta, jag bad honom att låta mig få meddela när jag kan och ändå gav han sig inte. För han lever ett ensamt lidande liv...

När jag försökte förklara för honom fick jag bara mothugg om att jag har ju mina barn hos mig och blä blä blä...

Jag hoppas han finner denna någon som kan fylla hans ensamhet, då han inte ens tycks ha några vänner att umgås med...vilket får en att undra vad han är för en.

Barn har han...så hur kan han känna sig så ensam????

En vuxen människa...inga vänner?????

Hmm...