Visst är det härligt att höra fåglarna kvittra, men fan inte kl 05.00 på morgonen när man skall gå upp kl 06.00 Full diskution har dom också så tidigt på morgonen.   

Har grämt mig över den där skänken jag har som väger tonn och som ingen velat hjälpa mig med. Men igår kom jag på en idé som jag och min son testade.

Nu jävla står skänken på sin plats...

Min son lyfte den en kort stund på var ende och jag lade in en filt snabbt...sen gled vi ut den till vardagsrummet. Inget märke på golvet, inga ryggar som kom till skada...goooott!!!

Idag skall allt in i skänken och allt på hyllan som har haft skänkens saker på sig...sen skall alla sladdar göras i ordning och läggas till rätta. Måste tvätta lite kläder med idag och städa i köket. Alla tomma lådor skall upp till vinden, en lampa som aldrig använts skall med upp till vinden.

Blir att pyssla om hemmet ordentligt idag, då lillan skall ha kalas på lördag och tills dess vill jag ha det fint här hemma.

Om nu lillan är fullt frisk tills dess, just nu ligger hon på min soffa och tycker mest synd om sig själv medans hennes näsa bråkar med henne. Febern börjar ge med sig...men gör sig påmind lite på henne. Så hon får stanna hemma från skolan idag också.

Nej, nu får jag ringa till skolan och meddela att min dotter inte kommer idag...sen starta en maskin tvätt och därefter se till o få lite frukost i mig.

     Lillan har varit sjuk sedan i måndags, febern tycks inte riktigt vilja ge med sig...men ack den som ger sig och till slut blir hon frisk igen.

I fredags ringde golvläggaren, mitt vardagsrumsgolv måste bytas ut och fick veta att han kommer på måndag. Hade helgen på mig att packa ihop allt och flytta ut möblerna...men...upptäckte att min nya skänk väger ton att lyfta och jag kunde ej rubba den. Då jag köpte den kom den i delar och man fick montera ihop den.

Kände då att bitarna var tunga, men inte räknade jag med att golvet skulle bytas ut då...utan detta upptäcktes senare tack vare att parkettet började lyfta på olika småställen i rummet.

När golvet blev klart var min son i skolan, snubben kunde ej hjälpa mig med skänken då jag inte tillräckligt med kraft har för att rubba den. Så den står i min sons rum och tar upp en massa onödig plats tills jag fått tag i flyttehjälp.

Jag bad om hjälp på Facebook, men ingen har reagerat eller kanske så att att ingen vill och säger därför ingenting. Jo en kille sa att han hade gärna hjälpt mig om det inte varit för att han skulle jobba...ser sen hur han sitter på Facebook och pratar vid 21.00 tiden. Men...han är nog trött efter jobbet.

Jag får nog lösa detta själv, hur vet jag inte än...men på något vis måste jag fixa det. För någon hjälp kan jag nog inte räkna med...

I måndags hade min dotter feber, vilket ej gett med sig än och hon lär nog få stanna hemma från skolan någon dag till. Någon vila fick hon ej i måndags då golvläggaren var här, tur man hade lite filmer hemma till henne som hon kunde se från sängen och ljudet kunde hon höra med hörlurar.

Golvet blev ej klart i måndags, när han lagt golvet upptäckte jag en skada i mitten av golvet och han var tvungen att få bort just den brädan där skadan var innan han lämnade sitt jobb hos mig. Så idag på förmiddagen tog han det sista, vilket tog typ en timme och sen satt jag snällt hela dagen och väntade in min son som var i skolan.

När han kom hem, trött som han var pga att han ej sovit något inatt pga mitt snarkande (Jag är nådigt förkyld just nu och vet att jag snarkar extra högt just nu) så efter en timmes paus satte vi igång med att flytta in dom möbler jag kunde lyfta tillsammans med honom.

Imorgon packar jag upp allt jag kan packa upp i vardagsrummet, en hylla fick vänta då den har skänkens alla småsaker på sig just nu och skänken jag som sagt var inte rubba. Men visst...alla prydnadsaker, musik och video kan jag packa upp så länge.

På lördag skall min dotter ha födelsedagskalas...om hon är frisk tills dess...men ivarjefall hoppas jag ha fixat allt här hemma med skänken och rubbet.

Men utan hjälp lär jag få bita ihop och hoppas på att jag ej knäcker min rygg pga att jag är livrädd över att tappa greppet och skada golvet eller så skadar jag golvet och får betala surt för det senare.

Nåväl...känner mig lite nerstämd just nu, trött, besviken och orklös.

Blir snart sängen för min del.

Det är redan söndag och jag har inte hunnit med allt jag skulle göra...tur är väl att att denna dagen nyligen startat för mig och får se hur mycket jag hinner med innan denna dagen är slut.

Förkyld och hängig känner jag mig, men det är bara att bita ihop och göra så gott man kan.

Idag blir det att tvätta kläder, flytta möbler och packa det sista av småsakerna.

Tvätten är igång, väntar på att grabben min skall vakna och när han piggnat till skall vi flytta möblerna o allt annat.

Igår ringde fastighetsskötaren, nån av dom...på måndag skall man byta ut mitt vardagsrumsgolv. Det var inte så länge sedan man slipade och lackerade golvet, för att sen inom kort upptäcka att golvet blivit för tunt genom åren och måste nu bytas ut helt.

Jag som trodde att efter flera månaders väntande på att min lägenhet skulle renoveras att det nu äntligen va klart, för sen se hur mitt vardagsrumsgolv börjat att lyft överallt...panik...vad har jag nu gjort för fel? Men det visade sig inte vara mitt fel, utan golvet var över 30 år gammalt och slipats ett antal gånger genom åren.

Idag skall jag packa ihop alla småsaker i rummet, imorgon tar jag och sonen ut möblerna från rummet. Det blir till att få sova några dagar i min sons rum, då lillans rum behövs till att ställa möbler i och min bäddsoffa monteras ner i delar för att ta mindre plats.

Lillan skall på fotbolls match idag, vilket jag ej kan följa med på och se. Men mormor och morfar tar sig dit med henne samt se på när hon spelar.

Trötter är jag då jag sovit dåligt inatt, upp tidigt idag...inte ens kaffet hjälper...men det är bara att bita ihop och se glad ut.

Önskar er alla en trevlig lördag!

Vi har fått svar på cellprovet. Det visar cellförändringar som sällan försvinner av sig själv. Vi kommer därför att kalla in dig. Vid besöket kommer du att bli behandlad för dina cellförändringar och hela besöket tar cirka 30 minuter.

Har fått tid den 14:e Maj för en mindre operation där man skall ta en bit och skicka in för mikroskopisk undersökning.

Snacka om att hela mitt liv bara stannade till...cancer...jag...dom skämtar med mig???

Helgen va det full rulle, lillan min var modell på Center Syd i Löddeköpinge Lördag och Söndag...vi sovde över hos en gammal vän till mig som jag ej träffat på många år och det blev en del minnes snack. Efter att ha gått runt i ett köpcenter i 13 timmar på 2 dagar var jag rätt så trött på att befinna mig i ett köpcenter och hoppas slippa få se ett köpcenter på minst 6 månader. Men lillan hade det roligt och stortrivdes tillsammans med dom andra modellerna fast hon ogillade kläderna skarps som hon var tvungen att ha på sig.

Igår hade jag en nådig träningsvärk i benen, efter alla dom timmarna som man bara gick runt...idag känns benen bättre. Måste bli av med mina kg, väger alldeles för mycket och kände mig som en sumobrottare bland alla modellerna som jobbade under helgen. Vikten tar hårt på mig och jag känner alla brister i det vardagliga livet som man idag inte orkar med på samma vis som man gjorde förr.

Satt på Facebook igår och tittade runt lite...såg något som förvånade mig.

Kvinnan som fått barn med min dotters pappa efter mig har blivit vän med pappans äldsta dotter, hon som pratat så illa om dom äldsta barnen från faderns sida och så skall vi ju inte tala om allt hon sagt om själva fadern.

Hennes barn skulle då inte få träffa dom andra syskonen, passade det inte barnen tidigare så behövde dom inte komma nu...o.s.v. Hon hade ingen kontakt med dom och önskade inte ha det...för det skulle ske via fadern.

Så ser man henne bli vän med den äldsta dottern på Facebook, då min dotter frågat om hennes vänskap där inne har hon avvisat henne. Varför???

Min dotter som var så glad för henne och som var så glad över att hon fick träffa sina småsyskon då det var slut mellan kvinnan och hennes pappa.

När dom blev ihop igen fick vi höra det i omvägar, skrev ett mail till kvinnan och önskade dom allt väl. Tyckte bara att hon kunde ha sagt något om det hela så att min dotter inte fick en chock då hon kommer o hälsar på samt ser sin pappa öppna dörren. Hon har ju inget minne av honom pga att han skiter i henne.

Enligt kvinnan skall han påstå att han tror inte att han är far till vårat barn, vilket är en lögn...för han fick faderskapstestet då hon föddes och han har det i svart o vitt. Men väljer att ljuga ändå...

Fast dom blivit ihop igen har jag fått veta av en gemensam bekant att kvinnan talar mycket skit om fadern till barnen inför andra...blir ärligt talat inte klok på vad hon sysslar med. Men jag vet att jag litar inte ett dugg på henne idag...

Må jag ha talat ont om fadern inför henne, men jag står för det jag säger och det hon håller på med är så otroligt falskt av henne.

Den äldsta dottern hon nu blivit vän med har ljugit mycket om sin pappa tidigare och lurat min dotter med att få henne att tro att hon vill träffa min dotter, men det hela måste ske utan min närvaro och att dom skulle träffas någonstans ute...för att sen låtsas som om hon aldrig har tid övers för det.

Som lite ljög hon om att hennes pappa skulle ha misshandlat henne, för att sen vid ett tillfälle berätta att hon ville att hennes mamma och pappa skulle bli ihop igen...om han nu misshandlat henne så varför ville hon då att han skulle leva ihop med dom som en familj igen????

Han blev anmäld för det och enligt den mamman dömd för barnmisshandel.

Jag själv såg aldrig honom göra barnen något ont, utan tvärtom fanns alltid en stor kärlek till sina barn i hans ögon när han träffade dom.

Däremot vet jag att han kan behandla kvinnorna i sitt liv illa, har själv fått erfara det då vi var ihop...

Jag vill ju inget med honom ha att göra idag, vi möts ibland ute i samhället...men vi hälsar ej mot varandra. Jag anser att jag har med all rätt att vara arg på honom efter alla dessa år och efter allt som hänt. Han själv vet ju att han ljuger och han vet att jag aldrig förbjudigt honom att träffa våran dotter...det är bara mig han ej får träffa.

Jag kan ej tvinga honom att bry sig om våran dotter...det är ett intresse han själv måste visa efter alla dessa år.

Det jag har försökt göra, för min dotters skull...är att få henne att få träffa sina syskon från faderns sida. Vilket hon så gärna vill göra...

Men det är inte så lätt när mammorna håller på som dom gör, dom äldsta barnen gör som dom gör...o.s.v.

Min dotter har träffat sin storebror på gården när han varit hos en kompis här på området, jag är hemma...så jag är i närheten. Ibland har det hänt att dom träffats ute i samhället när lillan varit på väg någonstans med en kompis och hon berättar direkt för mig att hon träffat honom.

En annan storasyster kom o hälsade på förra året, det blev en överraskning för henne och hon var så överlycklig.

Sen har hon 2 småsyskon som hon träffat då det var slut mellan den mamman och fadern till alla barnen. Nu stöter dom på varandra ute i samhället bara, sist via skolorna...lillasystern som är sååååååååå glad för min dotter ville inte släppa henne när hon kramade om min dotter.

Det skär i mitt hjärta att det är såhär mellan syskonen...men efter 10 års kämpande och försök att få barnen att träffa varandra har jag nu gett upp helt.

Barnen är välkomna hit om dom vill träffa min dotter, mötes dom i samhället när dom är ute...så får dom ha sina småstunder där. Jag kan ej tvinga dom vuxna att tänka på barnens bästa och låta barnen få träffa varandra normalt.

10 år har gått och det är så himsklans trist att vissa vuxna måste gömma sitt egna handlande bakom en massa lögner för att skydda sig själv och det dom själva gjort en gång i tiden. Otroligt omogna såkallade vuxna människor!!!!