Lillan kom hem och va glad...då asisstenten att tjejerna i ett rum för att få bukt på problemet reste sig den lilla tjejen och gick fram till min dotter.

Hon gav min dotter en kram och sa: Förlåt!

Snacka om att lillan blev paff...

Men så enkelt va det, tjejen visste att hon hade gjort fel och sa direkt förlåt...utan diskution och en massa förklaringar.

Följde min dotter till skolan idag, något hände igår under skoltid som inte va löst på rätt sätt och man gav min dotter skulden för något hon inte va skyldig till.

Något som tycks hända ofta i den skolan tycker jag...

Mobbingteamet är inkopplat för min dotter, med det som skedde igår va en asisstent som löste det hela helt fel.

Innan jag går till saken kollar jag alltid upp med andra barn om dom vet vad som hände på rasten eller den dagen...utan att säga exakt när och vad saken gäller.

Får jag höra samma sak från dom jag kontaktar så har jag fått det hela bekräftat.

När min dotter berättade igår det som hade hänt i skolan blev hon ledsen, hon hade blivit fly förbannad på asisstenten som gav min dotter skulden och va i starka funderingar på att sluta på fotbollen. Fotbollstränarens dotter som spelar fotboll i samma lag som min dotter och går i samma klass med henne i skolan...hade betett sig illa mot min dotter igår och när min dotter sade ifrån till en vuxen där så fick hon skit för det. Så kände hon...

Jag kontaktade fotbollstränaren i hopp om att kunna finna en lösning till konflikten mellan barnen, men han va otroligt nochalant om det hela och hans dotter hade påstått att allt hade blivit löst i skolan. Hmm...nej du, det hade det inte och den tjejen va bara nöjd med att hon hade kommit undan med det hon hade gjort mot min dotter. Så jag tackade för att fotbollstränaren ville påstå att alla barnen ljuger utom hans dotter om det som hände, sen lade jag på luren.

Träffade asisstenten nu på morgonen och gick igenom med henne det som hände igår, hon har lovat att sätta dessa två barn ner ordentligt och skyllde på att hon va stressad o.s.v igår. Ja...

Jag förklarade för henne att jag pratat med andra barn som såg det hela medans hon själv satt i telefon och att min dotter känner sig orättvist behandlad.

Jag hoppas dom kan lösa det hela, så att min dotter får ro i kroppen och kan fortsätta med fotbollen på sin fritid. Fotbollstränaren...ja...mitt förtroende till den människan är nollad och en bra ursäkt hade suttit fint från hans sida.

Sen har jag märkt en ny sak, en viss äldre dam hälsar inte längre mot mig och har helt slutat prata med mig. Hmm...undra varför?

Allt jag kan tänka mig är att jag har pratat med hennes barnbarns pappa hemma hos pappan efter alla falska påståenden jag hört man säger om mig och min son eller för att jag inte accepterar att hennes barnbarn skadar min dotter allt för ofta och allvarligt. Värkar som att det hade passat henne bäst om folk fortsatte sprida falska rykten om mig på gården och att hennes barnbarn skall kunna få göra precis som den vill mot min dotter.

Alltså ärligt talat...en äldre människa bete sig sååååååå omoget!!!!

Hon vet inte vad som sades då jag va hos pappan och pratade igenom om barnen, med barnen och därefter om de jag fått veta att dom påstår om mig.

Pappan sa att den äldre damen pratar mycket, ja det gör hon sa jag...men jag sa inget om vad hon pratar hon. Bara att hon pratar mycket, vilket stämmer in på henne...hon är väldigt pratglad av sig, om allt och lite till.

Sen tvärnitar hon såhär...

Fick höra av min dotter att hon kräver av sitt barnbarn att barnet inte får spela fotboll i skolan om min dotter är där...vadå får inte? Sen tjura mot mig???

Hennes barnbarn har ju däremot kommit på en betydligt bättre lösning om det hela och ser till så att min dotter hamnar i samma lag som den...på så vis kan dom inte skada varandra. Den idén gav jag barnet beröm för...

Men blir såååååå trött på den äldre tantans beteende mot mig, jag har inget fel gjort och stör mig till vansinnet över personens beteende mot mig.

Det är ju första gången damen har dragit sina egna slutsatser och sen förstått hur fel hon haft det. Men jag är trött på hennes surande nu och tänker inte krusa henne ett dugg. Kan hon inte komma till mig och prata om hennes problem hon tycks ha med mig...så bra...låt mig då för fan vara och fan inte krypande sen.

Hon har haft sina chanser, men valt att bete sig som en bortskämd liten snorunge som fått en fis på tvären och tycker att jag skall acceptera hennes beteende mot mig.

Suck!!!