Har varit mycket politiksnack på FB sedan ett tag tillbaka nu och det fortsätter än idag.

Jag kan förstå svenska folkets besvikelse angående dagens samhälle, lika så kan jag förstå dom utlänska som bor i detta landet...men hur man än vrider och vänder på allt, så anser jag (som utländsk medborgare) att detta landet tillhör det svenska folket.

Jag är glad för att jag får bo här, jag uppskattar detta landet för att jag får bo här...jag visar min uppskattning för att jag får bo här.

Varför skulle jag förbjuda svenskar att hedra sin flagga, sin nationalsång och deras traditioner??? När dom gör så mycket som dom gör för utlänska människor som kommer hit till detta landet och får leva här i fred.

Talar man om att skicka hem folket till deras hemland så uppstår panik, dom kan bli dödade eller torterade eller leva uselt...o.s.v.

Ja, så varför då inte visa uppskattning för att man får leva här i Sverige då???

Det har byggts muskeir, man har ändrat på skolmaten, den gamla tradtionen med att sjunga den svenska nationalsången vid skolavslutning är borttagen, folk vågar knappt visa den svenska flaggan vid sina hem...för klagar folk om nått så kallas dom för rasister.

Jag är ingen rasist, men jag kan ej låta bli att tycka synd om det svenska folket som måste utstå och backa för sina tradtioner pga människor som vill bo här men inte acceptera SVERIGE.

Är det så konstigt egentligen att svenska folket börjat tröttna???

Respektera och uppskatta landet om man inte kan bo i det landet man kommer ifrån...det är inte Sveriges fel att så många inte kan bo i sitt egna hemland.

Men ta inte Sverige ifrån det svenska folket...dom som redan gjort så mycket för alla utländska människor.

Så står jag som utlänning i detta landet...

Hela gruppen av modeller som va med och blev fotograferad och så fick jag syn på en person som jag bara va tvungen att ta foto på.

Titta...TOMTEN:

Mycket har hänt sen jag skrev sist, är inte den som sitter här varje dag och berättar...utan tar det hela lite då o då.

Min lilla dotter skulle träffa sin stora syster som hon ännu ej träffat, men träffen fick avbokas då vi blev sjuka här hemma och jag väntar på att vara absolut säker på att vi är friska nu.

Jag skickade ett mail till mamman, bedjade henne att lägga ner stridsyxan som pågått i många år...lillan börjar ge upp hoppet om det och jag vet att hon så gärna vill träffa henne.

Mamman har lagt ner stridsyxan...syskonen skall få träffas.

Vi har nu kontakt inne på FB, hennes dotter ville bli vän med mig där inne och jag godkände det. Nu kan hon se en hel del bilder på sin lillasyster...

Sen har lillan varit på limo-kupp fotografering i Malmö på Stortorget efter att ha fyllt på sin portfolio i agenturen, ny fotografering planeras i början av nästa månad med den fotograf som fotograferade henne första gången. Jag vill se hur hon har utvecklats sen första gången han fotograferade henne för lite mer än ett år sedan.

Bilder på Limo-kuppen och portfoliot kommer snart.

Fick mig ett gott skratt av min son som fått sitt ID-kort, han har fyllt 18 år och det första han gjorde var att köpa sina egna cigg. Sen tänkte han ha lite kul och köpte sig en öl...*asg*...när han kom hem, lycklig som bara den...visade mig ölen. Alkoholfri öl...

Det behövde han inget ID-kort för att köpa.

Han hade inte sett sig för, utan bara tagit en öl som han kände igen...som han sett mig köpa då jag köpt öl. Märket ja...men jag har då aldrig köpt alkoholfri öl.

Den smakade ve o fasa...blev slängd direkt.

Nästa gång såg han sig för...blev 2,8...nästa 3,5.

Dags att göra lite nytta här hemma, bilder kommer så fort jag hinner.

Måndag till Torsdag va lillan med på modevisningen i Bollywood Limhamn där man visade indiska kläder, hon hade det jätte roligt och fixade det hela utan problem.

Hennes första riktiga catwalk och jag är så otroligt stolt över henne.

Ett TV-bolag ifrån Kina var där och filmade, dom har 285 miljoner tittare dagligen och även Malmö TV filmade en dag där.

Skånskan var där med, men såg att ingen bild på min lilla flicka kom med där.

Under vecka för övrigt så sov vi hos en annan mamma som har barn som är modeller på Heartland och hennes ena dotter gick också modelvisningen.

På så sätt slapp vi åka fram o ch tillbaka varje dag...tar hårt i kassan att behöva ta tåget och en resa dit och hem kostar sammanlagt 250 kr.

En dag såg jag att min sons pappa vill bli vän med mig inne på Facebook, utav vilken grund tror han att jag vill bli vän med honom??? Min son är nu 18 år gammal, i 18 år har jag tagit hand om våran son helt själv...dom gånger jag försökt få till något umgänge mellan dom, har han alltid bråkat med mig eller ljugit om mig eller inte brytt sig vidare om att umgås med sin son när han nock träffat sin son.

Vad är han nu ute efter???

Nej, min son är gammal nog nu att ta det själv...jag behöver inget med den människan ha att göra med längre.

Så jag avvisade vänförfrågan...

Däremot så skickade jag ett bedjande mail till mamman till min dotters äldsta syster från pappans sida. Dom har inte träffats än och varje gång jag kontaktar dom har mamman gått till attack mot mig...med lögner och massa skit.

Men jag har aldrig riktigt gett mig, då jag vet hur mycket min dotter önskar att få träffa sin storasyster.

Nu äntligen gav hon med sig, vi lägger ner stridsyxan och skall försöka få till en träff. ÄNTLIGEN!!!!!

Tog bara typ 10 år...

Fått veta att pappan angripit dottern, men vet inte exakt hur och utav vilken grund han gjort så mot henne. Men det förvånar mig inte när det gäller honom, har han fått en fix idé så vet man aldrig vad han får för sig.

Jag är glad över att min dotter slipper honom, fast jag vet att det inte är rätt mot henne att inte känna sin pappa...men han skiter stort i henne så och är jag inärheten hälsar han inte ens mot henne.

Gör han min dotter något, tvekar jag inte en sekund på att polisanmäla honom.

Träff mellan syskonen planeras ske på söndag, om hennes dotter mår bra...hon har varit med om en del den senaste tiden och måendet skiftar från dag till dag.

Jag får närvara under träffen, men känns det jobbigt för hennes dotter kan jag fixa så att en gemensam bekant närvarar istället för mig.

Då flickan inte sett mig på många herrans år och det har varit problem då jag försökt få till träff innan mellan dom.

Jag vill inte utsätta tjejen för obehag eller något som känns jobbigt för henne.

Men det verkar vara okej att jag är med, hennes mamma kommer också att vara med och vi tar en fika tillsammans.

Skolan har börjat, lillan fick börja 2 dagar efter alla andra...då hon va med på modevisningen i Limhamn. Ny lärare, får se hur hon är...

Måste ta ett snack med henne, då det finns en tjej i klassen som förstört mycket för min dotter och jag vill att dom håller ett öga på den tjejen.

På fritiden är det lekförbud med den snorungen, kvittar om hon ber om ursäkt för det senaste hon gjort min dotter...vet liksom om att hennes uräkter har inget värde och hört dom allt för ofta nu.

Fotbollen ha börjat igen, fiolen har hon lagt ner och min son väntar fortfarande på att få börja sin skola, som skall komma igång denna veckan.

För min del känns det skönt att skolan är igång, 10 veckor dagligen tillsammans gör att det uppstår irritation ibland...vi behöver komma ifrån varandra lite.

Jag har i vanliga fall rätt till att få vara barnledig 2 veckor under sommaren, men detta skedde ej denna sommaren. Mormor och morfar har haft det så dåligt ställt att dom inte kunnat, pappan...jo men visst...knappast.

Jag har ingen stödfamilj och Gudföräldrarna har haft fullt upp hela sommaren.

Nu skall jag ta mig en dusch, sen finslipa min CV och söka lite jobb.

Igår var det dags för min underbara lilla dotter att prova kläder och träna inför Catwalken på måndag i Limhamn, men innan vi stack till Limhamn träffades vi alla i studion...där modellerna fick en Henna tatuering på en handen.

Jag fick veta att det är den ljusbruna färgen som användes och godkände därmed att man fick sätta en sådan tatuering på min dotter.

Sen va det dags för klädprovning, bedömning om kläderna satt bra på modellerna och därefter visade chefen samt några andra hur modellerna skulle gå. Till sist var det dags för modellerna att träna på Catwalken.

Som vanligt fick jag mig många goda skratt när jag var där, vid några tillfällen va jag tvungen att lämna rummet som tårarna forsa på mig som jag skrattade.

Här kommer några bilder jag lyckades ta av gårdagens händelse:

Fick idag veta att min dotter kanske skall ha en Henna tatuering imorgon när hon skall in och prova kläder och träna inför catwalken på måndag till torsdag.

Vet inte riktigt hur jag skall ställa mig till detta...

Kollat runt lite på Google om detta och ogillar skarpt det jag sett.

Frågade min dotters chef vilken färg det gäller, men har inget svar fått än...och snart skall jag bege mig i sängs. Hmm...

Hennatatuering - För dig som inte är redo

Så till skillnad från en permanent tatuering som sitter kvar för resten av ditt liv, kan man göra en s.k hennatatuering. En perfekt lösning om du väljer att måla dig tillfälligt, som t.ex till festen, bröllopet eller någon annan tillställning som gör att du vill bära en speciell teckning på din kropp.

Henna är ett färgämne som vanligast används i hårfärgningsmedel. Henna-färgen kommer ifrån Hennabusken (Henna = kommer av det arabiska al-henna som betyder "växter som ger färgande pulver") som har sitt ursprung i Nordafrika, Mellanöstern och Australien.

Busken eller trädet, kan vara mellan 1 - 8 m. hög. Den har grå kvistar och har ett glest växtsätt. När plantan är ca. 3 år är den redo för skörd och då plockar man bort bladen från den. De blad som växer på toppen (anges ge bäst pulver) och dessa används till hennamålningar och resten tas bort för sig och används till hårfärgningsmedel.

Historia

Man tror att hennaplantan ursprungligen kommer ifrån Egypten, där den har använts i mer än 5000 år. Hennan har också ett flertal olika användningsområden. I ökenlandskapen har man upptäckt att hennan ger skydd mot solen, men man har också använt den till att smörja på huden (utblandad med olja) för att läka allt från eksem till brännskador.

Att måla med henna på kroppen är en mycket gammal företeelse. Traditionellt har den använts till att bringa lycka och kärlek åt sina bärare. Det som gör hennamålningar så intressanta är att de har olika rituella och religiösa betydelser inom olika kulturer. Det är även en gammal kvinnokonst som utövats av kvinnliga konstnärer på andra kvinnor, oftast endast för skönhets skull. Hennans färger varierar mellan ljusorange till mörkt röd/brun. Från Egypten spreds hennan eller mehndin (som är det indiska ordet för henna) till Sudan, Nordafrika och mellanöstern. Det var först på 1900-talet som hennamåleriet slog igenom här i västvärlden.

Mönstret har utvecklats och påverkats av de olika kulturernas form- och symbolspråk. I Nordafrika dominerar geometriska mönster, medan det i Indien är sirliga och detaljerade mönster. Här i väst blandar man alltifrån det traditionella mehndimönstret till dagens moderna tatueringskonst, som t.ex tribals m.m

Dock är inte hennatatuering helt ofarligt. Det har uppkommit fall där människor fått allergiska reaktioner. Ett ämne kallat PPD (para-phenylenediamine), som används när man blandar till svart henna-färg är kraftigt allergiframkallande när det påförs direkt på huden. Vid en allergisk reaktion kan man få alltifrån klåda till sår i hennamålningen, eller utslag över hela kroppen. Allergin är livslång och läkemedelsverket varnar för turistorternas hennafärger.

Då är denna helgen gången...

Mange har varit här och hälsat på tillsammans med sin hund under helgen, han uppe lite söder om Stockholm. Varje gång han kommit har han köpt godis som fyller en hel skål. Här vaktar han sin godis skål:

Mina barns Gudmors far har dött...inget vidare roligt alls. Jag kände honom inte, men däremot känner jag ju mina barns Gudmor och vet hur ledsen hon nu är.

2 st väninnor till mig va på Casting i Malmö, den ena viste jag skulle dit...men den andra ringde mig precis innan den tänkt gå det och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga.

Att hon inte får ett kontrakt tvivlar jag inte ett dugg på, men nu har hon fått några fina bilder på sig själv och det är ju alltid något. Samtidigt va det ju spännande för henne att testa på det.

Fick äntligen tag i Henrik som är Nicoles första fotograf, vill ha nya bilder på min dotter av honom...han är otroligt duktig. Blev så fruktansvärt nöjd med dom bilderna han tog på henne innan, här är en av dom:

Efter allt som hänt känner jag att jag inte orkar mer, varje gång vi pratas vid på nätet skriver hon bara om honom hit och honom dit. Om hur illa han beter sig mot henne och hur gullig han är efteråt, tills nästa gång han gör något mot henne och därefter är gullig igen.

Han ville först bara träffa henne utan att ha ett förhållande med henne, va inte snäll mot henne och hon som hade känslor för honom förlät honom varje gång. Varje gång man chatta med henne så fick man höra om honom, hon vet att jag inte litar på honom och tycker att hon förtjänar bättre. Ibland sa jag ifrån om att jag inte ville höra om honom...sen nästa gång man chatta med henne va hon igång igen.

Någon gång skulle det vara slut helt mellan dom, hon skulle inte gå tillbaka efter det han gjort och ändå gick hon tillbaka.

Nu sist hade han slagit henne, hon lovade att hon inte skulle gå tillbaka och inom kort skrev hon ett privat meddelande till mig om att många killar jagar henne, hon ville ha mitt råd...men jag kunde svara förrän om typ 3 dagar efteråt då han kanske skulle se det.

Jag haffa henne på chatten och frågade varför hon va orolig över att han kunde se det, vad hade han med hennes profil att göra med? Fick inget svar.

Nästa dag haffa jag henne igen och ville ha svar på min fråga...kan vi ta det sen, fick jag av henne. Varför???

Jo han va där...

Ser sen på hennes profil att hon ändrat sin status, nu är hon i ett förhållande.

Nu fick jag nog...den kvinnan kan inte må bra och jag orkar inte med det mera.

Så jag skrev till henne att du är ju inte riktigt klok och sen blockade jag henne.

Hon lämnade en helt underbar kille som gjorde allt för henne, hon skyllde på att hon varit i en sykos (eller hur man nu stavar det) och att hon aldrig älskat honom.

Hon ville tillbaka till sitt ex som hon en gång fått ett missfall tillsammans med, han bor i ett annat land och kommer till Svergie efter ett par månader.

Hon börjat träffa en annan, denna som inte behandlar henne väl...men under tiden träffar hon sitt ex och upptäcker att dom känslorna finns inte kvar längre.

Hon satsar på idioten istället...

Det tar alldeles för mycket negativ energi på mig att bara tänka på det hon håller på med, jag orkar inte mera...hon väljer sitt liv själv, men jag väljer att jag inte vill ta del av hennes val längre. För jag vet att han kommer att göra henne illa igen, jag vet att jag inte kan lita på det hon säger längre och varför skall jag acceptera att bli utsatt för denna oron över en vän som inte tycks bry sig om sitt egna bästa???